Vemodigt och ensamt…

Ikväll åkte vi hem från Hälsingland och innan vi åkte så städade vi ur stugan och “stängde” den inför vintern för vi vet inte när vi har möjlighet att åka upp nästa gång 🙁 
Varje år när vi “stänger” stugan så känns det så sorgligt för då vet man att sommaren är slut och det är nästan ett år till nästa gång… den här gången kändes det ännu vemodigare att åka hem eftersom vi lämnade kvar barnen hos mina föräldrar.

Jocke och jag måste nämligen jobba några dagar så därför passade det bäst att de fick stanna kvar där uppe och få njuta de sista dagarna av sommarlovet. De trivs så bra där uppe så det är skönt. Men för mig känns det jätte konstigt eftersom jag varit tillsammans med dem så gott som dygnet runt i 9 veckor så nu känner jag mig nästan halv, något saknas, det är alldeles för tyst och lugnt…

Imorgon bitti åker även Jocke iväg till Norrköping för att spela med ABBA och sen vidare till Göteborg för att spela in sista avsnittet av Sommarkväll med Rikard Olsson och efter det fortsätter han till andra städer och med andra artister så jag kommer inte att träffa honom heller på 6 dagar! Stackars mig som blir helt ensam… eller förresten jag ska ta vara på tiden och göra en massa roligt jag också faktiskt! Nya utmaningar väntar och det blir en tripp till Skåne där jag ska bo på hotell och lära känna nya härliga kolleger! Tjohoo!

Kram Annelie